Samtal 2 av 3 – Är all forskning lika viktig?

“Är all forskning lika viktig” – det var rubriken för det andra samtalet när deltagare i Industridagen 2021 återigen slog sig ner för att samtala om Sverige som innovationsstormakt. Resultatet blev både spetsiga och intressanta diskussioner om förutsättningarna för framgångsrik forskning: arbeta tvärdisciplinärt och i samverkan eller via konflikter och konfrontation?

Årets Industridag är upplagd som en resa i flera delar. Under tre digitala nedslag startar ett gemensamt arbete med att ta fram lärdomar och underlag till “finalen” som äger rum den 27–28 september. Då träffas deltagare som representerar Sveriges industriföretag, forskningen, fackföreningsrörelsen, den offentliga sektorn och politiken i Skellefteå och Boliden för att medverka i Sveriges största arbetsmöte. Ambitionen är att presentera konkreta förslag till politiker och beslutsfattare inför valet 2022 – förslag som ska leda till verklig förändring.

Det andra nedslaget med temat Sverige som innovationsstormakt ägde rum den 27 maj. Ett samtal med inbjudna deltagare från akademin och forskarvärlden och inspel från en engagerad digital publik. På agendan var frågan om akademin har något ansvar i utvecklingen av Sveriges industri och de omställningar den nu står inför, både tekniskt och hållbarhetsmässigt. Är all forskning lika viktig eller borde vissa delar av den prioriteras?

Panelen, bestående av Pia Sandvik, vd för Research Institutes of Sweden AB (Rise), Anders Hagfeldt, rektor på Uppsala universitet, Monica Bellgran, professor på Kungliga tekniska högskolan (KTH) och Magnus Björsne, vd för BioVentureHub, var helt eniga när de svarade på moderator Jon Forssells inledande fråga om all forskning är lika viktig: Ja, det är den, men först efter att vi löst klimatomställningen.

Klimatomställningen är viktigast

– Vi har ett tydligare mål än någonsin, att klara 1,5 gradersmålet och vi borde fokusera på det. Vad behövs för att ställa om hela samhället? Vilka är behoven och vad är motiverat utifrån behoven? Grundforskning är viktig, men tillämpad forskning är viktigare nu, sa Monica Bellgran och fick medhåll av Pia Sandvik:

– Det är alltid en prioritering var man ska lägga resurserna. Utan grundforskning skulle vi missa en del. Men de stora resurserna måste vi lägga på klimatkrisen, sa Pia Sandvik och uppmanade till tvärdisciplinärt arbete.

Samverkan eller konfrontationer och konflikter?

Samtalet skiftade sedan riktning mot universiteten och lärarundantaget, det vill säga lagstiftningen som säger att forskare och lärare vid svenska lärosäten äger rätten till sina egna forskningsresultat. Hur påverkar det Sveriges ambition att vara tekniskt i framkant och leda hållbarhetsomställningen?

– Lärarundantaget är komplicerat. För akademin blir det fler uppfinnare och flera patent. När det fungerar kan det vara ett incitament för forskning, men vi behöver hitta strukturer för att dela med oss av vår kunskap , menade Anders Hagfeldt.

Monica Bellgran fyllde i:
– Det nuvarande systemet driver mot en cv-maximering hos forskare och så många publiceringar som möjligt – och driver bort från samverkan och nyttiggörande.

Industridagens egen utlandskorrespondent Fredrik Hären – den här gången på plats i studion – delade med sig av en originell tanke baserat på sina internationella erfarenheter.

– I Sverige är svaret alltid att vi måste samarbeta mer. Vad skulle hända om vi vänder på det här och inte alltid samarbetar. Ett svenskt studentuppror känns långt borta, men vi behöver mer konfrontation och konflikter. Då skapas kreativitet, sa Fredrik Hären.

Satsa brett eller elitistiskt?

Dagen avslutades med en öppen fråga till panelen: Vad skulle du vilja att forskningspropositionens översyn av forskningens finansiering kommer fram till?

– Vi behöver vara osvenska och lite mer elitistiska – vi har inte råd att satsa där vi inte kan bli bäst. De som har förutsättningar ska också få det, sa Magnus Björsne.

Nästa digitala event med temat “Innovativ Sektor” sker den 27 augusti kl 11.00-12.00. Gå in och anmäl dig här!